Ture Rangström - Näcken

Copied!edit Lyrics
original text at lyrnow.com/1357138
En åsknatt med blåa lågor kring betesmarker och stup
Såg jag hur näcken höjde sitt huvud ur skogssjöns djup
Han hade alger i håret och snäckor och bottenslam
Hans vilda ögon lyste som fosfor där han sam
Det kokade i vattnet, det bubblade och brann
När mannen från djupets rike i djupet åter försvann

En näckros tog han med sig på stället där han dök
Hur hemskt när svarta vattnet den hvita blomman slök
Nu är hon fången därnere. En åsknatt med eld och dån
Och näck och mumlande marker tog djupet igen sitt lån
 
0

Song Description:

edit soundcloud

SoundCloud:

edit soundcloud

More Ture Rangström lyrics

Ture Rangström - Mitt trollslott står i skogens bryn
Mitt trollslott står i skogens bryn Av soln det får sin mesta fägring; Ibland det höjer sig till skyn Och visar sig som i en syn Så luftig som en havets hägring När

Ture Rangström - Sju rosor och sju eldar
Sju rosor och sju eldar Dem såg jag i en dröm Lapp, lapp och ingen söm Med hat du kärlek gäldar Sju eldar och sju rosor Med fyra ax i kors Est nemo nisi mors

Ture Rangström - Villemo, Villemo, hvi gick Du
Villemo, Villemo Vi gick du, gick du? Min vilja, min tro Den fick du, fick du Hillevi, Hillevi Din tro har du åter; Jag kan icke si Att du gråter, gråter

Ture Rangström - Det spøger
Hvem pusler så sent bortved gjærdegrind Hys, hys bortved gjærdegrind? Hvem løfter forsigtig på slåens pind Og sniger sig ind? Hvem var det, som strøg langsmed birkens

Ture Rangström - De fångna
På den röda elfvens botten Fiskade en gosse perlor Fann en perla, blå som himlen Och som himlens stjerna rundad Men en flicka låg i perlan Och hon bad en bön och sade:

Ture Rangström - Tala, tala tycktes alla
Hvem har nu gett vett åt vinden Gett åt luften ledig tunga Röst och språk åt gårdens rönnar Och åt späda fogelskaran? Förr, när från min bädd hvar morgon Jag på loftets

Ture Rangström - Vilken sällhet skön att synas
Hvilken fröjd att vara vacker Hvilken sällhet skön att synas! Vore jag så mörk som mången Ful som flere andra flickor Fick jag ej i källor skåda Ej i bäckar se mitt anlet;

Ture Rangström - Så jag färdas själv mot fjärran
Hvarför suckar bäckens bölja Klagar sakta under färden Far i krokar öfver fältet Böjer bugter öfver ängen Viker af från vägen ofta Färdas blott ett stycke framåt

Ture Rangström - Flickans årstider
Flickan gick en vintermorgon I den rimbeströdda lunden Såg en vissnad ros och talte: "Sörj ej, sörj ej arma blomma Att din sköna tid förflutit! Du har levat, du har

Ture Rangström - Sådan vård blott finner flickan
Icke äger jag som andra Fader, som vid namn mig nämner Moder, som sitt guld mig kallar Broder, att min börda bära Syster, att mig stundom smeka Der jag andras hjordar